Omprövning av assistansersättning

När Försäkringskassan har fattat ett beslut om assistansersättning och ni tycker att det är fel — för få timmar, avslag på ett grundläggande behov, felaktig bedömning av tidsåtgång — finns två separata vägar framåt. Det är viktigt att hålla isär dem.

Omprövning vs. överklagan

En omprövning innebär att Försäkringskassan själv tittar på beslutet igen, ofta med nytt underlag från er. En överklagan lyfter frågan till förvaltningsrätten. Båda har en frist på två månader från det datum beslutet är fattat — efter det vinner beslutet laga kraft och kan inte ändras på formell väg.

I praktiken börjar de flesta med en omprövning. Går den inte er väg kan ni fortfarande överklaga inom två-månadersfristen från det ursprungliga beslutet — inte från omprövningsbeslutet — så håll koll på klockan.

Utökning öppnar hela beslutet

En viktig sak att förstå innan ni skickar in en begäran om fler timmar: enligt gällande praxis (HFD 2024 ref. 9) innebär en ansökan om utökat antal timmar att Försäkringskassan gör en full ny prövning av hela rätten till assistansersättning — inte bara av de extra timmarna. Det betyder i värsta fall att en brukare som idag har t.ex. 80 timmar/vecka och ansöker om 10 till, kan riskera att förlora rätten till assistansersättning helt om Försäkringskassan bedömer att grundläggande behov inte längre når 20 timmar/vecka.

Detta är inte en garanterad absolut sanning i varje enskilt fall, men det är den linje högsta förvaltningsdomstolen har lagt fast, och Försäkringskassan följer den. Beslutet att ansöka om utökning bör därför alltid föregås av en genomarbetad behovskartläggning som bekräftar att grundnivån håller — annars är risken högre än uppsidan.

Så bygger ni ett starkare underlag

• Kvantifiera tid per vecka för varje behov, inte "cirka" eller "ibland" — Försäkringskassan bedömer på minutbasis.
• Dra en tydlig gräns mellan grundläggande behov (personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation, annan hjälp som förutsätter ingående kunskap) och andra personliga behov.
• Håll isär vad som är hjälp med grundläggande behov och vad som faktiskt är hälso- och sjukvård eller egenvård — egenvård kan räknas, HSL kan inte.
• Underbygg med intyg från arbetsterapeut, läkare eller skola där det är relevant.

Hur Tidvis Ansök hjälper

Ansök samlar hela behovskartläggningen på ett ställe — grundläggande behov, övriga personliga behov, tid per vecka, egenvård kontra HSL — och genererar sedan begäran om omprövning eller ansökan om fler timmar med Försäkringskassans egna blanketter (FK 3059, 3062, 3066 m.fl.) elektroniskt ifyllda. Ni behåller kontrollen över texten, verktyget håller strukturen.